Jour eller beredskap

Vem ska lösa akuta problem som vårt företag är ansvarigt för utanför ordinarie arbetstid? Vem tar supporten under storhelgerna och vilken ersättning ska hen få? För att ett företags anställda ska jobba utanför ordinarie arbetstid behöver du som arbetsgivare ha ordning på vissa frågor enligt lag. Här får du en smart sammanfattning och förklaringar till vad du behöver ha koll på:

• Skillnaden mellan jour och beredskap
• Beakta dygns- och veckovilan i schemat
• Se till att arbetstagaren får ta del av sitt beredskapsschema i god tid
• Ge ersättning för beredskap

Jour eller beredskap – vad är skillnaden?

På vilket sätt behöver den anställde finnas tillgänglig? Hemifrån eller på arbetsplatsen? I Arbetstidslagen regleras hur mycket man får arbeta per dygn, vecka och år och vad som gäller för jour och beredskap.

Beredskap innebär att en arbetstagare är beredd att infinna sig till arbete utanför sin ordinarie arbetstid och även på annan plats än sin vanliga arbetsplats.

– Med beredskap är du beredd att arbeta om det behövs, men om inget inträffar kan du till exempel vara i ditt hem och sova under den tiden då du har beredskapstid, säger Marie Wikander.

Om du som arbetstagare i stället har jour innebär det att du måste befinna dig på arbetsplatsen för att omedelbart kunna inställa dig vid behov. Det är vanligt till exempel inom sjukvården. Till skillnad från beredskap räknas jourtid som arbetstid.

– Jour är mer obekvämt och därför är det också en annan ersättningsfråga. För beredskap ges övertidsersättning för de faktiska, arbetade timmarna samt beredskapsersättning för den tid som du håller dig tillgänglig, men inte utför något arbete. Jourtid ger ersättning för alla jourtimmar i form av ordinarie arbetstids- eller övertidsersättning, säger Marie Wikander.

Veckovila och dygnsvila

Viktigt är att jourtid och beredskap inte får infalla under den så kallade veckovilan – 36 timmars vila under varje period om sju dagar. Jourtid får inte heller förläggas under dygnsvilan, som behöver vara 11 timmar sammanhängande vila under 24 timmar. 

– Här gäller det att kunna skapa smarta scheman som funkar långsiktigt så att du som arbetsgivare inte behöver lägga mycket administrativ tid på detta varje månad, tipsar Marie Wikander. 

– Glöm heller inte att arbetstagaren ska ha fått ta del av schemat i god tid! 

Om företaget har kollektivavtal så regleras jour och beredskap enligt särskilda överenskommelser i kollektivavtalet.

Vad gäller vid nattarbete?

I vissa fall finns också behov av nattarbete på en arbetsplats. Nattarbete, som innebär att arbetstagaren utför minst tre timmar av sitt arbetspass någon gång mellan 22 och 06, är förbjudet enligt lag, men som arbetsgivare får man ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket, eller så regleras det i ett kollektivavtal.

– Gällande nattarbete är reglerna betydligt strängare. Här kan det vara en fördel för arbetsgivare att vara ansluten till ett kollektivavtal, för att kunna förhandla med facket om villkoren för nattarbetet. Om ett företag inte följer lagen korrekt gällande jour, beredskap eller nattarbete kan Arbetsmiljöverket ge böter eller fängelse i upp till ett år.

Varför behöver företag ha särskild kompetens på obekväm arbetstid?

På Wndy kommer vi i kontakt med företag i behov av hjälp att reda ut vilken form av obekväm arbetstid och vilka lagar och regler som de behöver förhålla sig till. Tommy Berglind är CTO och har lång erfarenhet av att guida framför allt bolag inom techbranschen rätt.

– Många av våra kunder är snabbväxande techbolag med produkter som ska funka dygnet runt. Om någon av deras kunder får problem med deras tjänster eller produkter så är det ofta kritiskt och behöver lösas med en gång, säger Tommy Berglind.

Ofta handlar det om att företagen behöver ha anställda med kunskaper och tillgång till de system som företaget jobbar med och som kan rycka in för att ge teknisk support, kunna undersöka och åtgärda eventuella fel som uppstått. Vanliga frågor gäller vem som ska hantera drift och underhåll i de system som företaget utvecklar, vem som tar supporten under storhelgerna vilken SLA-nivå som företaget behöver leva upp till, det vill säga Service Level Agreement, hur snabbt ett driftstopp eller ett problem måste åtgärdas.

– Enligt min erfarenhet behöver de här företagen beredskap, helst av de utvecklare som varit med och byggt systemen och är bäst lämpade att lösa eventuella incidenter, säger Tommy Berglind.